Odontologi - TP6OR2 - Protetik

TP6OR2 – Kronprotetik/MK-krona – Lars Hjalmarsson – 24 aug
Grundprinciper för kronpreparation (efter Shillingburg)

Bevara tandvävnad – ta inte bort mer än vad som behövs
Skapa motståndsform – kan ta upp krafter
Skapa retentionsform – sitta kvar på plats
Skapa utrymme för materialet – hållbart och kunna få det fint estetiskt
Skapa tydlig preparationsgräns – så tandtek kan göra en krona som sluter an
Skapa förutsättningar för god hygien och vävnadsanpassning (biokompabilitet)
Skapa förutsättningar för färg- och formanpassning – estetik

Grundbultar

Biokompabilitet – vävnadsvänligt
Utrymme vs avverkning – tillräckligt för att göra en krona
Förankring – sitta kvar
Tillslutning – mot blottat dentin

1. BIOKOMPABILITET

Tandhårdvävnad – gamla fylln/rf att ta hänsyn till, nära till pulpa (ung tand) vs långt till pulpa (äldre)
Mjukvävnad
Material – vad kan vi välja på i det enskilda fallet
Pat frisk innan protetik – kontroll på karies och parod, prognosen är aldrig bättre än för sjukdomen

Emalj olika tjocklek [Symbol] olika långt till pulpa. Slipning [Symbol] kan blotta dentin [Symbol] trauma på pulpan [Symbol] rf
Bild
Antal dentinkanaler/ytenhet ökar närmare pulpan [Symbol] mer känslig

Hur kan man minimera smärta vid preparationsarbete?

Bedövning
Arbeta i korta sekvenser med pauser mellan
Effektiv kylning – highspeed 100-500k varv/minut [Symbol] kylning, tryck lätt, fingerstöd
Extra kylning om det behövs – tsk kan spruta med vattenblästern
Fräscha borr och diamanter – avverkar bättre
Välcentrerade borr utan ”slag” (wobbling)
Inte alltför grovkorniga diamanter – de slår mer mot ytan än finkorniga
Avverka inte mer än nödvändigt – minimalinvasivt
Använd bra provisorier – så blottlagt dentin och dentinkanaler skyddas

Bild

Olika provisorier

Protempkrona/Luxatemp

Avtryck av tanden [Symbol] preppa [Symbol] fyll avtryck m luxatemp [Symbol] sätter på

Frasacokrona – celluiodkronor – klipper till och fylls med luxatemp/komposit

Directakrona – prefabricerade, tandfärgade, för incisiv och hörntänder

Aluminiumhätta – på molarer

2. UTRYMME (TILLRÄCKLIGT) VS AVVERKNING (RISK FÖR TRAUMAPREP)

Hur mycket ska man avverka?

MK-krona – sidorna upp till 1,5mm, prepgränsen < 1mm, mer ocklusalt
Helkeram med kärna (zirconiakrona) – avverkar mer
Bondad keramkrona (empress, e-max) – avverkar mindre
Bild
Genomgående är att man avverkar mer ocklusalt (stor belastning) och buckalt (plats för material)
Preparerar för lite (underpreparation) ofta orsak till problem med kronor – behövs utrymme

Bild

Hur ska man preparera?

Chamferdesign mha diamanter – mjuk övergång mot prepgränsen
Preparationsdjup 0,8-1,5 mm (incisalt/ocklusalt 1,5-2,0 mm)
Bygg upp icke-ideala tänder med komposit – ta bort gammal lagn + exkav karies och bygg upp igen

Bild

Utrymme behövs för

Hållfasthet
Hygien – kunna hålla rent, inte vara bulligt i sin form
Estetik

3. FÖRANKRING
Retention

Motstånd mot vertikala krafter som vill lossa kronan från tanden
Bestäms av preparationens höjd (3mm) och konicitet (10-15* konvergensvinkel)
Konvergensvinkel = hur vertikala ytorna är vinklade mot varandra, 10-15 grader
Parallella ytor (mindre konvergensvinkel) [Symbol] mer kraft för att lossa krona, men också svårt att få på den
Koniskt brostöd (hög kon.vinkel) [Symbol] få bättre retention och motståndsform genom att:
Öka höjden (förskjuta prepgränsen subgingivalt [Symbol] ökar diagonal)
Bild
Bild
Räta upp de vertikala ytorna (minska kon.vinkel)

Hur påverkas konvergensvinkeln av vilken tand vi preparerar på?

Posteriora tänder prepareras med större kon.vinkel än anteriora
Svårare att hålla borret i rätt vinkel + anatomiskt lutar tänderna inåt posteriort
Mandibulära tänder högre än maxillära – pga kronflykt på tänder i uk
Mandibulära molarer uppvisar störst kon.vinkel
Buccolinguala ytor har större ocklusal konvergens än approximala – det är ju så tänderna ser ut
Brostödständer prepareras med större kon.vinkel än singelkronor

Diagonalen vs basdiametern

Diagonalen cervikalt hörn [Symbol] incisalt hörn ska vara större än basdiametern [Symbol] ger bra konv.vinkel

Bild
Annars finns risk att kronan lossnar

Sammanfattning över hur man ska preparera

Generellt kon.vinkel 10-15*
3 mm:s höjd minst för incisiver, hörntänder och premolarer
≥ 4mm för molarer pga
Prepareras med större kon.vinkel
Större basdiameter [Symbol] avverkar mer i höjden för att diagonalen ska vara längre
Belastas mer än anteriora tänder [Symbol] kräver mer retention (ökad höjd)

Bild

Ränn/låd-preparationer

Speciellt på rf tand för att skapa mer retention
Tanden är konisk bucco-lingualt [Symbol] gör rännan mesialt/distalt
Tanden är konisk mesio-distalt [Symbol] gör rännan buccalt eller lingualt (se bild)
Preparera minst 1 mm in i tanden, men tänk på pulpan

Bild

Circumferent morfologi

Bevara facioproximala och linguoproximala hörnen

[Symbol] totala ytan blir större jmf. med kantiga hörn

[Symbol] skapar motstånd mot roterande krafter horisontellt

Preparationsgränsens placering

Supragingivalt – ger insyn + om estetik tillåter (beakta high smile line och om pat har kort överläpp)
Subgingivalt – vid rotkaries, fyllningar cervikalt och för att förbättra retention (öka höjden)
Sträva efter supragingivalt, lättare med insyn och för pat att hålla rent

Bild

Vad händer om vi har dålig passform/anslutning av kronan?

Sekundärkaries vid marginalen
Gingivit (plack ansamlas vid marginalen)
Missfärgningar
Endodontiska problem – blottlagt dentin + karies

Modifierad chamfer-design kan behövas i specialfall

Vid cervikala skador/fyllningar eller vid retentionsproblem kan man ha metallkantsavslutning, ger:
Bättre form – lättare att göra metall där än porslin
Bättre anslutning
Hygienisk formgivning

4. TILLSLUTNING
Precision

Kron/broprotetik = passform, preparationsytorna på tanden och kronans inre ytor överensstämmer

Kronan passar bra och sluter an
Kantprecision = passform vid preparationsgränsen, kanske det viktigaste pga risk för sekundärkaries

Bild

Hur kan vi kolla att vi har bra kantprecision?

Ta avtryck (alginat) och se om det är tjockt på något ställe [Symbol] dålig kantprecision där
Syns i bästa fall approximalt på röntgen eftersom det är summationsbild (bucco-lingualt vet vi inte)
Sondera gränsen – om sonden försvinner under är passformen dålig

Krav på kantanslutning

Ingen cementskarv – blir fult
Jämn övergång mellan tand och krona vid sondering – motverka plack och karies
Bild
Inget underskott – blottlagt dentin [Symbol] risk för pulpabesvär
Röntgenkontroll ska vara ua approximalt

Passformen ska vara bra hos

Metallkonstruktion – provar göt innan tandtek gör porslin, finns lagom plats för porslinet?
Cementerad konstruktion – kläm, glid och löspassning

Passformen påverkas av

Preparation (se ovan)
Avtrycksmaterial och sked – stadig sked så det inte formförändas vid stelning
Teknik/scanning – spreja pulver på prep för att skanna av bra, tydlig prepgräns så det scannas bra
Framställningsteknik – vaxning, inbäddning, gjutning av tandtek , fräsning-sintring-3D-printing

Cementering – hur vi fått dit konstruktionen

Bild

Krav på preparationen – vi kan påverka detta mycket

Inga underskär (se bild) – teknikern kan inte fylla ut hålrummet [Symbol] dålig passform
Utrymme för material – hållfasthet, estetik, vara lätt att hålla ren
Jämna preparationsytor
Tydlig preparationsgräns
Goda retentionsegenskaper – konvergensvinkel och höjd

METALLKERAMISKA KRONOR (MK-KRONOR, MBP=METALLBUNDET PORSLIN)

Bild
Metallstomme (guld/koboltkrom/titan) med (fältspats)porslin på

Bild
Porslinet är ett sinterporslin på fältspatsbas (mer om detta på materiallära)
Sintrar porslin (blandar pulver+vätska) [Symbol] lägger på metallytan [Symbol] in i ugn [Symbol] bränns fast på metall
Porslinet i sig är svagt men blir starkt efter det binds till metallen
Högädla guldlegeringar = metallblandningar med platina och palladium
Lågädla mk-legeringar = silver-palladium
Oädla mk-legeringar = koboltkrom, titan, nickel-krom (används inte pga nickelallergi)
Lingual- och approximalytor kan vara täckta av metall (inget porslin) – syns ändå inte
Palatinalt på incisiv (tuberculum) – bruxism [Symbol] gör så bitning är mot tåligare metall ist för porslin

Vad är det som gör att porslin binder till metall? (tentafråga)

Mekaniskt (ytråhet) – rå metallyta med små hålrum som porslin kan flyta in och binda till
Kemiskt – viktigast, oxidbindning. Behandlar metall [Symbol] får ett oxidskikt som man bygger porslin på
Kompression – tryck

Metallen har större termisk utvidgningskoefficient (TEK) än porslinet

[Symbol] metallen utvidgar sig mer än porslin när det värms upp [Symbol] bildas tryck mot porslinet

Bild

Konstruktionsprinciper vid mk-kronor

Bild

1. Metallstommen ska vara så stabilt att det inte sviktar

– ger bra stöd till porslinet

Bild

2. Porslinet ska vara helt stött av metallen

– annars risk för porslinsfrakturer

Randvulstfraktur om det bara är porslin hela vägen ner

Bild

3. Metallen ska inte ha vassa kanter, hörn eller underskär

– mjukt avrundad i sin form (likt fyllningar)

och utformas så porslinet kan vara jämntjockt överallt (annars sprickbildning i fissurer)

4. Metall-porslinsövergångar ska inte ligga i belastade områden

– inte bita på övergången

Bild

5. Metall-porslingsövergångar ska inte bestå av tunna porslins- eller metallkanter – porslin ansluter helt runt konstruktionen eller

så har vi tillräckligt stor metallkantsavslutning

Två olika typer av metallkeramiksfrakturer (ofta kombination av båda)

Kohesionsfraktur – fraktur i porslinet
Adhesionsfraktur – porslin släpper från metallen och blottar metallen

Bild

Prognos för mk-kronor vs komposit-kronor (c-kronor)

5-årsöverlevnad [Symbol] mk-kronor 93% | 70 % c-kronor
C-kronor överlevde oftare hos kvinnor än hos män pga mindre bitkraft
C-kronor går fortare att göra, är billigare och därför görs de ändå idag
Men C-kronor kräver mkt underhåll + sämre överlevnad [Symbol] ökad kostnad på lång sikt

TP6OR2 - Protetik - Kronprotetik